April 2024, hemma i Göteborg igen.

 Som alltid, så kärt att vara hemma i Göteborg igen. Egentligen vet jag inte vad som är mest hemma, Göteborg, Hunö eller Sydafrika. Man behöver heller inte mäta det, allt är hemma och känns bra. Allt kompletterar våra olika behov. Självklart är vi bortskämda och vi kan inte alltid ha det så här men just nu går det bra och det är vi så tacksamma för.

I dag är det 2/7 2024, Stefan och jag är på Hunö och njuter stilla familjeliv efter en hektisk juni månad som jag återkommer till. Mao är det lätt att förstå att jag som vanligt (nu  för tiden) inte kan få mig själv att skriva regelbundet utan det blir så där 2-3 månaders period i taget. Det fungerar bra det också. Nackdelen är att det blir inte lika detaljrikt, allt kommer inte med, vilket kan vara både en fördel och en nackdel.

Den 16/4 landar vi på Landvetter. Vår gode vän Lars-Åke hämtar, så uppskattat. Vi gör oss raskt hemmastadda och bokar in oss till tandläkare, läkare och allt man måste göra som tex prova ut nya glasögon. Det är mera sånt nu än för 10 år sedan men det funkar bra. Både Stefan och jag mår bra, det är skönt.

Jag går en vända på stan och känner in mig. Det känns bra. Nyrenoverade Fiskekyrkan öppnade i dagarna men där har jag ännu inte varit. Men jag går min vanliga runda genom Trädgårdsföreningen ner mot Läppstiftet, Operan och sen längs vattnet mot Järntorget och genom Haga Nygata med ett stopp för fika på favoritcaféet Husaren, berömda för sina jättestora kanelbullar. Därefter Vasagatan och åter mot Avenyn.

Magnifik vy med Af Chapman, Läppstiftet och Hisingsbron i bakgrunden.

Paddan är ute på vift med några vilsekomna och tidiga turister i kylan

Operan

Heden i all sin prakt med nya fina gräsmattor. Det är kväll och lugnt men annars alltid mycket folk här.

På Vasagatan går jag förbi Röhska Museet och minsann är det inte gratis inträde. Alltid trevligt, då är det så lätt att bara slinka in. En utställning som genast fångar mitt öga är "Låt hundra blommor blomma", som presenterar textilkonstnären Elsa Pärs-Berglunds arbeten. Elsa väver både gobelänger och damast. Hon är begåvad och skicklig och fokuserar på politiska skeenden, miljö, socialism och orättvisor i världen under 1900-talets andra hälft. " Den radikala väverskan på Hisingen" kallades hon för.

Ett exempel på hennes arbete. Väven heter "Båtflyktingar" och är från 1979. Den är förstås aktuellare än någonsin. I min värld 1979 har jag inget minne av att båtflyktingar var ett problem. Säkert var jag upptagen av att sköta om liten Lisa, min värld var inte så stor då. En tankeväckare!

Vi är också hemma i tid för att fira vännen Annikas 69-årsdag. Hon tränar inför 70 nästa år. Annika bjöd på frukost hemma i lägenheten på Stavhoppargatan. Vi kom så gärna och tyckte det var kul.

Annika har precis demonstrerat sin äggtoppare för andra gången, vilket resulterade i 2 kraschade ägg. Har aldrig hänt förr, sa Annika!

Det blev en gruppbild med dom absolut sista gästerna. Grattis Annika på din dag, kram på dig!