November 2023, födelsedagar, Emilys Playschool och Imibala.

November månad, tre nära födelsedagar, Viola, Lisa och Inger. För tre år sedan var gammelmormor Alice med och firade den 4/11 men nu är hon i sin himmel och har det bra. Sköt om dig, kära mamsen!

Men Viola mår jättebra och firar sin 13e födelsedag den 2/11. Redan innan vi åkte så fick Viola en liten fotobok med en bit av hennes 13-åriga liv i. Nu blev det en peng, Grattis finaste Viola!!

Viola öppnar glatt sina paket, trötta syskon kollar läget denna tidiga novembermorgon

Viola så där 5 år gammal, är på Hunö och skall göra ett halsband

Viola så där 10-11år stor, rider, kan laga mat, går bra i skolan, allt gott.

Dukat för Violakalas

Sen är det mamma Lisas tur den 11 november, 46 år. Söta Lisa presentades med musikalbiljetter x 2, Moulin Rouge på Chinateatern, som vi tror och hoppas är jättebra. Just i kväll, den 20/1 kl halv åtta, är det dags. Hoppas ni får en underbart trevlig kväll, du och Ola.

Grattis söta Lisa

Sen min tur, den 12 november, 76 år. Helt otroligt, får en jättefin grön tröja från käre Stefan och vackra röda rosor. Samma dag firas svenska fäder på fars dag och tillsammans så får vi av våra två fina barn en övernattning i en Bush Lodge på Hidden Valley. Jättefint och det gör vi det verkligt bästa av och det ganska omgående.

Rosor, citronte och grön tröja i påse. Man mår som en prinsessa!

Vi startar med att åka in till Kapstaden, äta lunch vid Waterfront och samtidigt lämna in min fina och mycket älskade klocka (Tack Lisa för att jag fick ta över denna skönhet) på batteribyte på On Time Watch Services i Milnerton norr om Kapstaden. Dessutom kostade det en tredjedel jämfört med hemma i Sverige och en fjärdedel av vad fina klockbutiken i Somerset West kunde erbjuda.

Kapstaden, vid Waterfront, alltid mysigt att komma hit.

The Nobel Square med alla Sydafrikas nobelfredspristagare, Nelson Mandela, De Klerk, Desmond Tutu och den minst kände av dom alla, Albert Luthuli. Alltid liv, rörelse och mycket musik här, det är fint!

Sen checkar vi in på Hidden Valleys Bush lodge. Där har vi varit många gånger, dom är nämligen trogna sponsorer av Imibala. Bush lodgen har jag inte ens noterat tidigare. Men den ligger så fint uppe i bushslänten och påminner om Hunö. Det är bara så att Hunös vatten är ersatt av gröna slätter och vidder, gröna vinplanteringar och en fantastisk blå himmel. Men känslan av enslighet, lugn och ro och naturnära skönhet finns där, på båda ställena, bara olika!

Världens kallaste lilla pool lockar inte till bad

men utsikten är fantastisk!

Stort fint sovrum med mjuka mattor. Här kommer vi att sova gott

Vi äter middag på Post&Pepper restaurangen i gamla posthuset i Stellenbosch. Här får man en underbart god 4-rätters middag och dessutom hade vi bästa parkettutsikt över köket och dess sätt att planera och organisera flödet i restaurangen. Vice restaurangchefen, en tjej, har fullständig kontroll och ser till att vin och alla rätter kommer i en perfekt ordning till alla bord. 

Vi börjar med en starter, som innehåller 4 smakrika och supergoda smårätter och förstås alldeles för gott bröd

Glömde berätta, kvällen började med ett vinprovningsbesök på en av Stellenbosch gågator. Just den här kvällen, den 22 november, ställde ett antal vingårdar upp och ordnade vinprovning för en billig penning för alla intresserade vinintressenter. Massor med folk, härlig stämning. 

Nästa dag vaknar vi upp i vårt bushhus, äter en god frukost bestående av medhavda och befintliga godsaker och tackar sen för oss. Vi avslutar vår tripp med att åka tillbaka in till Stellenbosch och deras Town Hall, där det pågår en utställning av bygdens berömde konstnär, Portchie. Denne man med en väl tilltagen rondör, fyller dessutom 60 år i dagarna och detta firas förstås med denna häftiga utställning. Färggladare har man nästan inte skådat. Glad och naiv konst fylld av färgglada blommor i varma färger. Sydafrikaner är troende, kors är flitigt förekommande, kyrkor likaså. 

Här sitter han, Mr Portchie, 60 år i dag och omgiven av många damer

Just så här kan en Portchie tavla se ut, massor av färg och alltid blommor med.

Tack Kära Lisa och Peter, vilka mysiga dagar vi haft, tusen tack! På 24 timmar hinner man massor!

Vad händer mera i november? Jo, Eva Larsson och jag hälsar tillsammans på hos Emily och Emilys Playschool. Eva har känt Emily i många år och varit involverad i hjälpen till henne via Fredagsgolfen och jag vill gärna säga hej och kolla hur läget är med gröt, ekonomi och annat. Vi kommer mitt i förberedelserna för ett planerat uppträdande inför föräldrar och andra barn och vuxna på Sir Lowry´s Primary School, som ligger alldeles intill. Många barn finns på plats och hoppar och skuttar efter bästa förmåga. 

Hopp och skutt, kul det här, man kan vända sig åt vilket håll man vill ...

Rektor Emily gör ett jättebra jobb här med barnen, som alla bor i Sir Lowry´s Pass village, vårt närmsta township (eller kåkstad) i Somerset West

Matdags, alla vi svenskar i fredagsgolfen sponsrar barnen här med matpengar varje månad. Ett tryggt tillskott, som är till stor hjälp.

Näringsrik gröt varje dag får dom också med hjälp av vår präst Lena Gutberg, som nu flyttat hem till Sverige men som ändå ser till att bidragen kommer in. Barnen behöver all näring dom kan få. Hemma kan det vara si och så med maten. Arbetslösa och kanske missbrukande föräldrar ger inte mycket mat i kassan.

Eva, Emily och jag framför ingången till skolan.

Imibalas konstutställning går vi också på. I dagarna tre bjuds föräldrar och anhöriga in för att se vad deras barn har åstadkommit i sina olika grupper som tex art, drama, balett, keramics etc. Första kvällen är ACJ Phakade en av tre skolor. Vi går dit tillsammans med Ulf och Pia men vad sjutton, inte någon mera svensk kommer. Synd, så kul att se alla barn, som ser både trygga och stolta ut, här hör dom hemma. 

Alla älskar starka färger. Det skapar fina tavlor.

Fyra ungar från ACJ Phakade, "vår" skola, som vi och alla golfande svenskar stöttar. Glada, fyllda av självförtroende, dom trivs här på Imibala.

Dramagruppen likaså, glada med tummen upp.

Ulf och Stefan pratar med två bröder, dom bondar direkt när ungarna förstår att Stefan och Ulf också är bröder.

Söta keramikdjur, som ungarna gjort. Pia ville köpa den söta grisen men se, den var speciell och inte till salu. 

Balettgruppen, både killar och tjejer. Så stolta över allt dom lärt sig, stolta över sina fina kläder, så duktiga.