Juli 2024, Middag 10/7, besök på Älö och Stora Bergö

Vi bjöd in till middag den 10/7. Våra gäster var Ann-Christin och Lars, Mia och Kitte, Vivian och Håkan, alla från Hunö och så Lisbeth och Åke från Skavdö. Som i gamla tider, en träff mellan Hunö- och Skavdöbor. Vi hade så trevligt, serverade GT och goda kex med prosciutto skinka och ost, sen Stefans köttgryta med biff och korvar, jättegod, allt under gott och glatt samspråk. 

Åke, Ann-Christin, Mia och Lars tar sig en GT.

Så trevligt att alla kunde komma.

Lisbeth, Håkan och Kitte, bara Vivian saknas på bild.

Vi reste oss från middagsbordet, skulle sätta oss ute på vår fina altan för att äta efterrätt, några gick på toa, så både Stefan, Åke och Kitte. Det var då det hände. Plötsligt föll Kitte ihop, slutade andas, svarade inte på tilltal. Ann-Christin och jag startade HLR, Stefan ringde 112. 10 minuter senare var Kustbevakningen här med defibrillator. Ytterligare 10 minuter senare kom en narkosläkare från Adriansnäs också med defibrillator. Allt gjordes för att rädda Kittes liv. Ambulansbåt från Västervik kom, sammanlagt säkert 4 båtar och kanske 12-14 personer, som gjorde sitt bästa för att Kittes liv skulle stanna hos Mia, hos familjen, oss. Men det gick inte, så otroligt sorgligt, så fort ett liv kan ta slut. Begravning blir det den 16/8 i Växsjö och då åker vi dit för att hedra Kittes minne. Kära Mia, så skönt att du har dina 3 fina barn och barnbarnen hos dig, boende i Växsjö. Du blir inte ensam, det är så bra.

Vi var också så tacksamma för den hjälp vi fick, från effektiva och rappa 112, från alla duktiga och professionella människor från kustbevakningen, sjöambulansen från Västervik och från narkosläkare Jonna. Vi trodde aldrig att vi kunde få så här mycket hjälp, så fort, i vår trots allt inte så folkrika skärgård. Men det fick vi, tusen tack säger vi bara.

Utryckningsbåtar, närmast ambulansbåten från Västervik

Narkosläkare Jonna och hennes man från Adriansnäs paddlar förbi dagen efter och kollar hur läget är, hur Mia mår, hur alla mår. Hon vet att många frågor kan väckas, fint att hon kom förbi, denna trevliga, duktiga och mycket kompetenta läkare och medmänniska.

 

Så sorgligt, inte helt lätt att sova. Men även här går livet vidare. Vi har bokat in oss på husvisning på Älö. Ett av fyra fastigheter där är till salu. Förvisso dyrt, 8.8 miljoner låter väldigt mycket i Misterhults skärgård. Det visade sig också vara ett renoveringsobjekt av stora mått. Tre hus behövde alla åtgärdas inne och ute, tre sjöbodar var mer än fallfärdiga och både herr och fru säljare hade under årens lopp samlat på sig massor med saker. Det var proppfullt överallt med gamla möbler och mycket skräp. Säkert döljer sig saker av värde under allt bråte men det var inte lätt att se. 

Men Älö är en jättefin ö och här bor trevliga människor tex Gugge, som byggt vår brygga. Alla hus på ön utom försäljningsobjektet är mycket väl underhållna, blommorna prunkar och deras sjöbodar står i givakt. Jakt- och fiskerätt ingår, 39 ha mark och ett antal småöar ingår i köpet.

En av småstugorna syns här, ser trevlig ut på utsidan men mycket arbete behövs göras inne och ute på alla husen.

Vardagsrum i stora huset, lågt i tak och fullt med möbler, som har hängt med ett tag.

.

Så här ser det ut nästan överallt!

Alla förråd är fullproppade med saker i en enda röra.

Det bästa med vårt besök där var faktiskt att vi inser hur fint vi har det i vårt hus här på Heslevik. Här är fräscht, rent, finns åtminstone 10 extra sängplatser. Vi har ett kök som funkar rätt bra om flera ska laga mat, det mesta fungerar faktiskt väldigt bra här. Vi kanske ska göra en titt varje år på lite säljobjekt i skärgården, så håller vi säkert nöjdheten på topp. 

Vi har plockat blåbär, dock inte på Hunö men på Stora Bergö, som en gång tillhört Hunö. Henning på Hunö sålde ön när man skulle dra in el på Hunö. Då behövdes det pengar och det fick Henning men det var ingen vidare affär för året efter så avverkade köparna skog för lika mycket som köpesumman, kändes inte så bra för den gode Henning. 

Här bor Roger och Åsa Svedberg i en röd stuga med vita knutar utan el och indraget vatten och med torrdass. Men det funkar så bra, på olika sätt är praktiska saker som tex laddning av telefoner lösta och dom verkar mycket nöjda. Dom har barn och barnbarn men för övrigt bor inga fler människor på denna rätt stora ö. Tur att det finns mobiltelefon. Här finns iallafall massor med blåbär, ganska stora och fina.

Åsa och Roger bjuder på kaffe och visar runt på sin fina ö.

Stefan plockar blåbär, vi sitter ner bland bärbuskar med mycket bär på.

3 liter tillsammans utan bärplockare på 1 1/2 timme, bra jobbat tycker vi.

Ett boningshus, en friggebod, lada, sjöbod och torrdass, det är allt på denna fina ö utan kalhyggen och annan miljöförstöring.